Catering till skolor

De ansvariga för skolmaten är också ansvariga för att skolans mat uppfyller de näringsinnehållskriterier som är uppsatta. Varje anläggning måste kunna redovisa hur de kontrollerar att dessa kriterier uppfylls. Denna redovisning ska innehålla vilka möjliga risker som finns i verksamheten. Ofta lägger en kommun upp hanteringen av skolmaten på så sätt att den först tillagas i ett så kallat storkök för att sedan transporteras vidare ut till skolköken. I skolköken värms då maten upp och serveras.

Varför är skolmaten viktig?

Får man i sig rätt näringsämnen kan man tänka mycket bättre och ha energi hela dagen. Eftersom nästan alla skolelever ända från tidig ålder äter skolmaten nästan varje dag är det till stor del skolmaten som hjälper till att forma barnens matvanor och deras syn på näring. Får man inte i sig den näring som behövs fungerar inte hjärnan lika bra – därför är bra mat är essentiellt för kognitiv prestation. Ifall man äter dåligt får man ofta inte i sig rätt vitaminer vilket gör att det blir svårare att tänka. Det är i studier bevisat att de som inte äter skollunchen äter mer högkalorimat som till exempel godis, läsk, glass och bullar. Detta har en stor påverkan på skolresultat då man inte ger kroppen vad den behöver i näringsväg. Man ökar också risken för fetma som är en av våra största folksjukdomar. Därför är det viktigt att de ansvariga för skolmaten ställer sig frågan varför så många elever inte äter skolmaten när de kommer upp i en viss ålder. Detta kräver att man måste välja mat som de flesta tycker är god och spännande samtidigt som den är näringsrik och det ställer höga krav på de ansvariga. I de fall där eleverna har dåliga matvanor utanför skolan så kan maten i skolan hjälpa till att ge eleven åtminstone ett hälsosamt mål mat varje dag och förhoppningsvis sporra till att börja äta nyttigt även på fritiden och senare i livet. En bra skolmat ger också inspiration till vad eleverna själva lagar för mat.

Vad ska en näringsrik skolmat innehålla?

Skolmaten ska utgöra cirka 30 % av elevens dagliga intag. Skolmaten ska innehålla låga halter av mättat fett och höga halter av omättat fett. Maten ska innehålla järn, zink, selen och vitamin D. Man ska använda sig mycket av fullkorn i till exempel pasta och bröd. Måltiden ska bestå av cirka 30 % frukt och grönt. Målet är att ge eleverna möjlighet till ett sunt näringsintag som främjar inlärning och allmänhälsa.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.